1653 – Vallonen Henrik de Try och hans svåger Hubert de Besche köper skattegården Gusum av löjtnanten Sven Thorsson och anlägger ett järnbruk med masugn till ett styckegjuteri (= kanongjuteri). Sexton personer anställs, varav fyra valloner. Platsen är väl vald med tanke på tillgång till vattenkraft och skog. Ur handelssynpunkt är platsen också gynnsam, då det endast är 10 km till lastageplatsen längst inne i Valdemarsviken. Den första anläggningen är belägen vid en gren av Gusumsån, nedanför den plats som kallas Masugnskärret.

1655 – de Try grundar även Överums och Ankarsrums Bruk.

1661 – Upprättas även ett mässingsbruk med trådhytta. Huvudsakligen tillverkas mässingstråd. Men även föremål av hamrad mässing, t.ex. dopfunten i Ringarums kyrka, som skänks av makarna de Try år 1663.

1666 – Järnbruket upphör.

1669 – de Try avlider 69 år gammal. Änkan Catharina de Try övertar ledningen. Hon flyttade sedan till Wittviks säteri 15 km sydost om Gusum. Hon avlider 1686. Nu följer en tid med svåra ekonomiska problem och invecklade ägarförhållanden. En lång rad delägare och medintressenter passerar revy; Hans Clerk, Hindrich Steinhausen, Abraham Cronström, Abel Reenstierna.

1707 – Ett knappmanufakturi med tillverkning av knappar, spännen och andra småartiklar i mässing startas.

1710 – Georg Spalding går in som delägare. Han är släkt med ovan nämnde Steinhausen. Under stränga vintrar och torra somrar ligger verksamheten nere på grund av dålig vattentillgång.

1713 – Magnus Westerberg, gift med Spaldings syster Maria, går in som delägare. Det är nu svåra tider för bruket. Karl XII krigar och det råder stor brist på koppar. Man köper koppar från Falun, Avesta, Bersbo och Garpenberg. Galmeja (Zink) importeras från England, Ungern, Polen och Holland.

1721 – Georg Spalding avlider.

1723 – Magnus Westerberg avlider. Barnen är minderåriga och de båda änkorna tar hand om ledningen.

1731 – En pampig bruksherrgård uppförs för de båda änkorna och deras barn (brinner ned 20 januari 1995). Gusums kyrka invigs även 1731. Redan 1668 fick de Try tillstånd att uppföra ett brukskapell och anställa en präst. Detta gamla kapell förföll dock snart och ersattes med kyrkan, som till stor del kunde byggas genom de båda änkornas insatser.

1742 – Knappnålsfabriken startas. Den sysselsätter cirka 200 personer. (Knappnålen är den viktigaste produkten för bruket fram till slutet av 1800-talet). Det råder nu oenighet och osämja mellan de båda ägarfamiljerna.

1752 – Familjen Westerberg startar knivfabrik. År 1760 tillverkas knivar, gafflar m.m. i 150 olika modeller. Bords-, tälj-, penn-, rak- och fällknivar finns i sortimentet.

1767 – Tillverkningen i Westerbergs knivfabrik upphör.

1810 – Ett väveri för järn- och mässingsduk startar.

1812 – Familjen Westerberg står som ensamägare till bruket.

1821 – Ett järnbruk med stångjärnssmide startar vid Ursäter, nedströms i Gusumsån.

1875 – Gusums Bruk blir aktiebolaget ”Gusums Bruks & Fabriks Aktiebolag”.

1881 – Tillverkningen av mässingsmanufaktur såsom ljusstakar, ljuskronor och lampetter m.m. startar.

1888 – Järnbruket vid Ursäter läggs ned.

1892 – Viratillverkningen börjar. Stjärns Bruk i Dalarna blev första kunden.

1905 – Är kraftstationerna vid Mellanbruket och Ursäter färdiga. De ”lämna öfver 200 hkr för driften af verkstäder, såg, kvarn, tröskverk m.m.”.

1920 – Tillverkningen av ljuskronor, ljusstakar, lampetter m.m. upphör. Men försäljningen pågår till 1925 på grund av stora lager.

1931 – Som första företag i Sverige upptar Gusums Bruk tillverkningen av blixtlås.

1949 – Tillverkningen av knappar, spännen, häktor, byglar m.m. upphör. I stället startar tillverkningen av mässingsband, och stänger (senare även kopparrör).

1966 – Rörverket flyttar till Gräsdalen en knapp kilometer väster om Gusum.

1968 – Smältverket flyttar till Gräsdalen.

1974 – Ett nytt pressverk startar vid Gräsdalen.

1981 – AB Gusums Skogar säljs.

1983 – Gusums Bruk AB köper Nordmetall AS i Danmark och försäljer viratillverkningen och dess lokaler till Scandiafelt AB.

1985 – Stångverket flyttar till Gräsdalen. Blixtlåstillverkningen säljs.

1986 – Gusums Bruk AB ombildas och blir moderbolag till Gusum Metall AB, Nordmetall AS och Gusum Trading AB.

1987 – Den 1/4 säljs Gusum Metall AB och Nordmetall AS till Boliden Bergsöe AB.

1988 – Den 15/4 går Gusums Bruk AB i konkurs.

Blixtlåstillverkningen fortsatte i ny regi till nedläggningen 1994.

Viratillverkningen levde kvar i andra företag till våren 2010.

Nu förs traditionen i Gusum vidare via Nordic Brass Gusum AB som framställer mässing.

 

Korta fakta och kommentarer om Gusums Bruks blixtlåstillverkning

1931 – Som första svenska tillverkare startar Gusums Bruk under försommaren sin produktion av blixtlås. Gideon Sundbäck var den som gjorde blixtlåset till en användbar produkt genom sitt patent och konstruktion. Men tillverkningen i Gusum bygger på Österrikaren Dr. Martin Winterhalters samtida patent. Det var också han som konstruerade de flesta tillverkningsmaskinerna. Vid denna tid fanns redan ett stort antal blixtlåstillverkare i Tyskland och därifrån kom folk som hjälpte Gusum att komma igång.

1944 – Gusums samhälle får ett tillskott på över 100 norrlandstöser i 20-årsåldern, som rekryteras till blixtlåsavdelningen.

1945  – I mitten av 1940-talet konstruerar Gusums egen ingenjör Einar Bjärlind och förmannen John Mattsson nya blixtlåsmaskiner, s.k. radautomater, som avsevärt förbättrar och ökar produktionen då de tas i drift kring 1947.

1950-talet – Kring 1950 startar Gusums Bruk blixtlåstillverkning i Finland under namnet OY Kiitoketjo. Fabriken ligger i Malm strax intill Helsingfors. Några år senare händer samma sak i Danmark, då ”Gusum Lynlaas” startar sin produktion i Lyngby, Köpenhamn. Gusum startar även fabriker i Holland och England (”GB Fasteners”) under senare delen av 1953. Blixtlåsavdelningen i Gusum sysselsätter omkring 275 personer. Dessutom har Gusums Bruk sedan slutet av 1940-talet en anläggning i Norrköping som sysselsätter mellan 150 – 200 personer.

Omkr. 1955 – Produktionen i Gusum uppgår till cirka 20 km. / dag. Det blir en årsproduktion på cirka. 500 mil.

Omkr. 1958 – I slutet av 1950-talet startar Gusum motvilligt även produktion av blixtlås i plast. Utomlands hade det funnits plastblixtlås (man sa ”konstharts” på den tiden) sedan tidigt 1940-tal, men av kvalitetsskäl hade Gusum hållit emot ända fram till nu.

Omkr. 1960 – Modernare tyska enstansmaskiner av fabrikat Nägele inköps. De utför flera moment och effektiviserar tillverkningen.

Omkr. 1965 – Produktionen i Gusum uppgår nu till cirka. 30 km. / dag.

1975 – Första plastblixtlåsen med gjutna krampor börjar tillverkas i Gusum.

1985 – Blixtlåsavdelningen säljs, men produktionen pågår i nya bolag fram till och med 1994, då det sista blixtlåset tillverkas i Gusum.